Bakom flik 2 i Filofaxen I

Jag är av naturen en samlare. Med tiden har jag slutat med penntroll och luktsudd, men jag kan inte sluta att spara på s.k. grodor, citat och allmänna blandade språkprov som jag antecknar och samlar bakom flik 2 i min Filofax. Från 1987 blev vittjandet av innehållet bakom denna flik ett återkommande inslag i mina spalter. Somligt insamlat är genuint klokt och filosofiskt och annat, mer, är effekten av att folk har sluntit med tanke, trut och penna. Jag antecknar inte sådant av illvilja utan som ett slags utslag av livsglädje.

Däremot har det aldrig föresvävat mig att någonsin redovisa de inte sällan mjältspräckande roliga felsyftningar som version ett av mina kåserier alltid innehåller. Tycker att det känns helt onödigt, faktiskt.

(PS: Jo, jag känner till och är gränslöst förtjust i Avigsidan.com. Däremot har det blivit en princip att aldrig ha med något därifrån i Flik 2-spalterna om jag inte själv fångade grodan först, dvs. hade antecknat den innan jag såg den på Avigsidan.)


Detta är det enda cognacshus som har sin produktion förlagd till en plats.
(Till skillnad från andra sprittillverkare som har sin produktion förlagd till en tidpunkt? Metafysiskt resonemang i drinkbok)

Så var hon ute i korridoren, lång och grå.
(Liza Marklund, lång och färgstark, i Paradiset om jag inte minns fel.)

Persisk matt service
(… utföres i Vasastan och för min inre syn är han tydlig, han som utför servicen: trött, långsam, iförd vackert utsmyckade snabelskor …)

Folk vill ha sex, men det får inte vara för dåligt.
(Komikern Thomas Petersson slår fast evig sanning i radioprogram. Det visade sig att han inte talade om livet i stort utan om skämt som går hem i farser.)

Anita Gradin och den självupptagna gäddan.
(Bildtext i tidning. Ett vill jag ha sagt: den dag jag bildar ett punkband ska det heta exakt så och inget annat. Epitetet syftar alltså inte på gäddans karaktär och allmänna sinnelag utan på att det var förre kommissionären Gradin som drog upp den.)

Engångsartiklar
(Så träffande definieras dasspapper på kvittona i min affär.)

Drive-in-parkering.
(Skylt i Årjäng. Kommentar överflödig.)

Fråga: Åt vilket håll är norr i Australien?
Svar: Ställ dig åt norr och det bör vara åt det hållet.
(Funnet på Internet; elektroniskt replikskifte mellan turist och livstrött informatör inför OS i Sydney)

– Vad säger göken?
– ?
– Vad säger göken?
– Två saker: ”tysta!” och ”sitt ner!”
– … ah, asså nej inte fröken, göken …
(Logopedkamrat försöker få ett barn att svara ”koko” och träna k-ljuden.)

Pappa hade ännu en överraskning: en minimal svart-rosaprickig bikini.
(Ur uppsats i rättningsmallen för centrala prov för högstadiet en gång på världen. Jag får Priscilla, queen of the desert-associationer. Och i så fall kanske överraskning kan vara ett väl valt ord.)

– Tipp tapp, tipp tapp … tom-te-niss-ar äro här i gröten …
(Gunde Svan tolkar känd julvisa i Fångarna på fortet)

– Alla som har fått böter på grund av den här skylten kommer att undanröjas.
(Snubbe i Aschbergreportage om en felaktig parkeringsanvisning. Han lät fullkomligt iskall, nästan som om han menade det.)

Jag begriper inte varför alla måste vara trådsmala. Gud skapade oss till sin avbild, står det i Bibeln. Det finns ingen anledning att tro att han ser ut som Lill-Babs.
(Stefan Andhé. En klok man.)

Vem skrev Eddan?
Sture Erlandsson
(Elev besvarar närmast isländskt lakonisk skrivningsfråga och bevisar att det visst går att glömma ett namn som ”Snorre Sturlason”.)

Arrival – Gods
(Snart kommer änglarna att landa, menar Ulf Lundell. Om de högre potentaterna kommer efter så anmäler de sig lämpligen vid den lastkaj i Sundbyberg där ovanstående anslag sitter.)

Felanmäld. Beräknas klar: Bara Gud vet när
(Föredömligt uppriktig reparatör har fyllt i anslag på trasig dörr.)


Samlandet fortsätter.