torsdag 25 augusti 2011

Män och kvinnor

... om det är nån som minns den här incidenten, eller vad man ska kalla den. Men jag tycker att jag, och Barbro Alving, fortfarande har rätt i sak.

Jag retade upp mig något alldeles överraskande på Barbro Hedvall i Dagens Nyheter när hon kommenterade Anna Sjödinbråket. Jag blev lite paff över att jag kunde irritera mig så pass på just Barbro Hedvall – för mig är hon en sån där skribent som kan bli trist av den enda anledning att jag i regel tycker i stort sett likadant (när det gäller recensenter är det inom parentes däremot väldigt praktiskt att ha några såna där som man är kalibrerad med; C-G Karlsson tycker som jag om film och Johan Croneman om tv-program). Det fungerar onekligen som någon sorts bekräftelse, men man håller sig inte arg och alert av det.


Dock: om man bara väntar länge nog så skriver till slut även den klokaste nåt som man får blodtryck av (därmed kanske inte sagt att Barbro Hedvall är ”den klokaste” alla kategorier). I kölvattnet efter ”SSU-skandalen” skrev hon en snutt som handlade om att detta är väl inte så kul för SSU som har en del att sopa upp efter medlemsregisterskandaler och bidragsfusk; det sistnämnda är i min värld för övrigt mer av en skandal utan citattecken, men den tolkningen torde vara en läggningsfråga. I sin framställning kommer Hedvall så småningom fram till ”… den nya grenen av aggressiv feminism som tycks gå ut på att dricka som en hel karl och på Grynets maner ’inte ta nån skit’ utan hellre slå till med sin styrketränade höger. Ursäkta, men jämställdheten tänkte jag mig inte så.”

Det kan möjligen också vara en läggningssak, men den snutten stör mig. Svaret på den spontana motfrågan ”men hur tänkte du dig feminismen, Barbro?” borde, som jag ser det, bli ”jo, som ett tillstånd där kvinnor har specialregler för alkoholkonsumtion, utövar vekare sporter som pianospel och broderi och i större utsträckning än män bör vara beredda på att lite skit får man ta” (och det där om att en kvinna tål mindre sprit än en man av samma kroppsstorlek är inte vad det här handlar om även om det är sant; här talar vi om moraliska specialregler).

Egentligen har jag ingen kvalificerad åsikt i Sjödin-gate; skuldfrågan undandrar sig min bedömning, som Leif G W antagligen skulle uttrycka det. Men i den mån Anna Sjödin borde veta bättre så handlar det enligt min ringa mening inte om någon som helst aspekt av feminism utan om en variant av den latinska devisen ”quod licet iovi non licet bovi” (”vad som är tillåtet för Jupiter är inte tillåtet för oxen”), fast tvärtom: även om oxen kan rulla hatt i offentligheten gör Jupiter högst antagligt bäst i att låta bli. Däremot är det tveksamt att hävda olika regler för oxar och för kor. Som jag ser bör man inte ha tilläggsklausuler till jämställdhetstanken så att kvinnor får göra allt som män gör så länge de inte är okvinnliga (typ dricker sprit och styrketränar). Att mänskligheten som sådan, inte minst klockan 04.00 runt Stureplan, kunde snygga till sig och bete sig i större utsträckning än vad som nu sker är ett ovedersägligt faktum, men om det skulle åligga kvinnorna att föregå med sorts extra gott exempel torde den uppfattningen utgå från föreställningen att fruntimmer i grundtillståndet är ”finare”och bättre människor, och det tillåter jag mig att betvivla.

Jag är rätt övertygad om att Barbro Hedvall inte egentligen tycker så , men jag är å andra sidan inte helt säker på att hon tycker som jag. Så här tycker jag: 1) Allt som karlar får göra får fruntimmer göra. 2) Det finns en del som alla bör vara restriktiva med, som att supa skallen i bitar. 3) Det finns en del som ingen får göra, som att ropa invektiver och slåss. 4) Om man frontar en organisation, en rörelse eller ett företag bör man med största sannolikhet lägga band på sig mer än en slumpvald bonne. 5) I den händelse någon gör 2) och/eller 3), eventuellt i kombination med brott mot 4), måste bedömningen vara densamma oavsett vederbörandes kön.

En klok tänkare, möjligen Barbro Alving, har sagt något som går ut på att jämställdhet har vi när vi behandlar en kvinnlig pappskalle på samma sätt som en manlig pappskalle. Och det var väl just det. Jämställdheten tänkte i alla fall jag mig så.

4 kommentarer:

Skaffaren sa...

Men, vad hände med kryddan i mitt liv?

Skaffaren sa...

Vid 15-tiden under fredagen var det fortfarande svår framkomlighet vid olycksplatsen, eftersom bilar och släp beträder väggrenarna efter kraschen.

Kanal 32 Hova

Skaffaren sa...

Kräset automatlarm:

Det var återigen ett automatlarm på Mogården som gått på grund av matlagning.

Kanal 32 Hova

Anonym sa...

Vill bara skriva och tala om att jag sänt ett mail till NA idag - saknar dig som bara den i tidningen - det är inte lika kul längre med NA sen du försvann! Nu när Ulf försvinner till Stockholm kan väl någon klok typ se till att ta tillbaka dig om du nu skulle vilja det. Tre år är lång tid. Torsdagarna är sig inte lika längre,,,,man bläddrar lojt igenom tidningen,,,när inte du är med.


Vänliga hälsningar Lotta Lagerman fd Friman