Om den så kallade allmänbildningen (och om ultradumskallarna) (2009)

Redan för femton år sen förutspådde A ultradumskallarnas genombrott i Sverige. Han sitter numera allt oftare och nickar och säger ”vad var det jag sa”? Man får ju egentligen inte säga högt att det finns folk som är dumskallar även om alla vet att det förhåller sig på det sättet, så vi kan väl för all del linda in det hela genom att istället uttrycka det som att det finns folk som, likt Nalle Puh, ofta har otur när dom tänker.

A:s definition av ultradumskallar är ”folk vars allmänbildning brister på ett amerikanskt sätt”. Svenskar älskar som bekant att raljera över amerikaner och myser varje gång en svensk journalist hittar en bonde i bortre Appalacherna som tror att Sverige är känt för banker, skidorter och gökur trots att vi istället borde vara imponerade över att han trots allt kan så pass mycket om Schweiz (svenskar som vet vad det är för skillnad på Poughkeepsie och Portland växer minsann inte på träd, men detta faktum är inte alls lika intressant att tala om).

Jag vet inte om A har rätt. Möjligen är den så kallade allmänbildningen inte lika utbredd i nationen nu som den var i höjd med Hylands hörna, men å andra sidan blir det ju bara mer och mer att hålla reda på. Den som däremot håller med honom och vill ha vatten på sin kvarn gör klokt i att besöka en av mina favorithemsidor alla kategorier: www.tjuvlyssnat.se.

Idén med Tjuvlyssnat är, som så ofta när resultatet blir genialiskt, oerhört enkel. Folk skickar in saker som de har hört på bussen eller på ICA och det är det hela. Och har man suttit en stund framför Tjuvlyssnat – det är inte svårt – så blir det lätt så att man börjar känna att A har inte bara har rätt utan tar i i underkant. Här har vi till exempel de två tonårspojkarna som filosoferar över att Expedition: Robinson är baserat på den där boken om ”en man som bodde på en öde ö – Tom Cruise”, tjejen som tror att Mussolini är en pastasort och hon som tror att Macbeth är en hamburgare. En flicka påstår sig se ut som en ”moské” en kylig dag (eskimå, ja). Somliga är inte så säkra på sin sak, som hon som inte riktigt visste vem som är Rysslands premiärminister ”så jag skrev Stalin”. Andra är mer styva i korken, till exempel hon som menar att det måste bara fel att Malmbanan går från Narvik i norr till Luleå i söder: ”Luleå ligger ju inte i söder!”
Geografi tycks vara ett ämnesområde där dimman ligger tätare än annorstädes.

En finfin tjuvlyssning från en buss rör två killar vars kamrat har flyttat och där förvirringen är total eftersom den ena inte kan skilja på Ukraina och Kiruna. Två tjejer har hörts diskutera vart öster ligger i Uppsala (”Om man står på stan i Uppsala så måste ju öster ligga åt höger, eller hur? … Men om man står nån annanstans, ligger öster åt ett annat håll då?”). I och för sig är det klent beställt även med matematiken; en gosse har räknat ut att det borde finnas en miljon singlar i Sverige eftersom det finns nio miljoner människor totalt (det tog mig ett tag att luska ut logiken men den finns där, i sin allra luddigaste form: en miljon blir över). Min absoluta favorit är de unga kvinnorna som ska göra tacos och tycker att creme fraiche är så fett att de köper fem deciliter istället för tre eftersom 30 % fett då blir ”utspätt på en större yta”.

Vill man ha kvar sin barnatro på att moderna svenskar alltid är klipska, genomtänkta och välformulerade kanske man ska undvika Tjuvlyssnat.se – men alla ni andra gör klokt i att besöka den. Ni kommer att tala tystare på bussen i flera veckor efteråt, men det är sannolikt en positiv bieffekt.